Läs- och skrivinlärning i förskolan : En jämförelse mellan kommunala- och montessoriförskolor

Sammanfattning: Vi har undersökt vad det är för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi har undersökt hur förskolelärarna förhåller sig till den nya reviderade läroplanen 2010 när det gäller läs- och skrivinlärning. Det vi har kommit fram till är att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med språket och den reviderade läroplanen. Utifrån våra enkätfrågor kom vi fram till lite olika svar på våra frågor på grund av att alla pedagoger inte svarat så utförligt som vi hade önskat för att få en så rättvis jämförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna.   Vi kan i alla fall se att alla på både kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya läroplanen genom att göra en analys utifrån de olika diskussionsforum som de haft på respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 på ett mer synligt sätt både för sig själva, barnen och för föräldrarna i verksamheten utifrån de svaren vi fått på enkätfrågorna.   Det har framkommit hur viktigt det är att arbeta med språklig medvetenhet redan i tidig ålder för att barnen ska få en bra start i skolan. Hos pedagogerna kan vi se att de själva tycker att det är grundläggande att deras eget förhållningssätt, bemötande och engagemang är viktigt för att kunna möta barnen vart de än befinner sig i sin utveckling. I undersökningen ser vi att alla pedagoger på de sex förskolorna inser hur pass betydelsefull leken är för barns inlärning. Genom undersökningen kan vi se att montessoriförskolan använder sig mer av läs- och skrivinlärning än vad de kommunala förskolorna gör i deras dagliga arbete med barnen. Vi upplever att montessoriförskolorna använder sig mer av att de sitter ner och arbetar aktivt med barnen, medan det på de kommunala är mer så att barnen får leka sig fram till detta på olika sätt i leken.   I undersökningen kom det fram att alla sex förskolorna lånar böcker på biblioteket och läser för barnen och ibland använder man även någon form av sagopåse. Vi upplever dock att montessoriförskolan engagerar sig mer i sagor än vad den kommunala förskolan gör.   I vår undersökning kom det fram att alla förskolorna använder sig av datorer och ipad i sina olika verksamheter. Vi ser speciellt att montessoriförskolan och en kommunal förskola har kommer långt i utvecklingen med olika pedagogiska program och sökning av material på internet. Vi anser själva att det är viktigt att följa med i datorns utvecklade och utvecklande värld. Dock tycker vi att även att det är viktigt att hålla skriftspråket vid liv genom att barnen får hålla i pennan och skriva, så att de inte bara lär sig att trycka på en massa knappar på tangentbordet för att få fram ord.   Genom pedagogernas enkätsvar kom det fram att montessoriförskolan använder sig mer av färdigt material att arbeta med i sin verksamhet och på de kommunala förskolorna används det mer ”leksaker” i barnens lek. Den kommunala förskolan inskaffar mer och mer pedagogiskt material för att barnen ska få ett lustfullt och utmanande lärande som passar det enskilda barnet.   Vi ser i vår undersökning att pedagogerna i den kommunala verksamheten arbetar mycket enligt Vygotskijs teorier och i montessoriverksamheten ser vi hur pedagogerna arbetar mer enligt Piagets teorier.