Och om vi frågar barnen? : En systematisk litteraturstudie om att växa upp med missbrukande föräldrar

Sammanfattning: Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.