Handskrift och digitalt skrivande i tidiga skolår : En studie av argument för och emot handskrift och digitalt skrivande i lärartidningar under åren 2020–2023

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.