Sjuksköterskan som patientens förespråkare : En litteraturstudie som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som förespråkare

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare. Dessa huvudfaktorer är sjuksköterskan som person, sjuksköterskeprofession, samarbetet med läkaren och arbetsmiljön. I en av de analyserande studierna återfanns även anhöriga som en faktor. Diskussion: Att sjuksköterskan själv är en faktor som är viktig för patientvården är något som Jean Watson belyser i sin omvårdnadsteori. Hon menar att omsorgen inte får det utrymme den bör ha inom vården men också i övriga samhället och att det leder till svårigheter för bevarandet av den ursprungliga mänskliga omsorgen. Att stärka professionen och se den skild från det medicinska området är därför viktigt. Författarna menar att även om sjuksköterskan själv är en viktig faktor kommer hon likväl behöva en stödjande miljö för att orka och våga agera utifrån sina värderingar som person och profession fullt ut.