Undersökning och utvärdering av klottersanerings- och fasadrenoveringsverksamhet i Stockholms stad

Sammanfattning: På avloppsreningsverk produceras stora mängder slam varje år (71400 ton 1997 vid SV:s treanläggningar, Henriksdal (H), Bromma (B) och Loudden (L)). För att sluta kretsloppet är deten strävan från samhällets och SV:s sida att använda så mycket som möjligt av slammet somgödsel till mark. En återförsel av näring i så stor utsträckning som möjligt är målet. Stöd fördetta resonemang finns i ett regeringsbeslut. Genom att det i avloppsvattnet finns miljöfarligaämnen, till exempel tungmetaller, som genom reningsprocessen koncentreras i slammet, gårdet ibland inte att använda slammet som gödsel. Därför har SV sedan länge bedrivit ettlångsiktigt förebyggande arbete i syfte att kartlägga de källor till miljöfarliga ämnen somfinns i samhället och försöka eliminera dessa. Flera verksamheter studeras, till exempelindustrier, tandvårds- och bilvårdsanläggningar. I det här examensarbetet har uppgiften varitatt titta på verksamheterna fasadrenovering och klottersanering, vilka ej tidigare undersökts. Genom att prata med firmor som sysslar med dessa verksamheter och åka med ut och titta närarbetet utförs har de här möjliga källorna kartlagts. Dessutom har prover tagits på tvättvattenför att få en uppfattning om hur stor andel av inkommande föroreningar till reningsverken(H+B+L) fasadrenovering och klottersanering står för. I följande tabell redovisas vad dessaprover gett för resultat. Medianvärdet för alla provtagningar har använts. Enligt tabellen kan konstateras att andelen per parameter är liten. Den största andelen är0,14% för bly från fasadrenovering. Det finns dock enstaka prover som visat på betydligthögre andelar. Vid ett tillfälle fanns en sådan mängd bly från en fasadrenovering att 250sådana renoveringsobjekt under ett år skulle bidra med drygt 7% av inkommande mängd blytill SV:s reningsverk (H+B+L). Det visar på att det finns stor anledning att införa regler förutförande i samband med dessa verksamheter. Idag gäller bara den allmänna miljö-,kemikalie- och arbetsmiljölagstiftningen. Eftersom det trots allt finns, vilket kan ses i tabellenovan, miljöfarliga ämnen i tvättvattnet kan lokala negativa effekter på miljön uppstå. Därförhar flera olika uppsamlings- och reningsmetoder för tvättvatten studerats. Försök har gjorts attutvärdera dessa genom att ta prover. Inga säkra slutsatser har dock kunnat dras om dessametoders funktion eller effektivitet.