Värmekameror för extern detektion – En fallstudie av värmekameror och tillämpningen vid kulturhistorisk bebyggelse

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Avdelningen för Brandteknik

Sammanfattning: Det finns flertalet olika externa detektionssystem som kan tillämpas vid kulturhistorisk bebyggelse. Värmekameror är en detektionslösning som kan användas, dock råder brist på tillgänglig dokumentation gällande hur de tillämpas och fungerar i dessa områden. Målet med detta arbete är att genom sammanställning och analys av erhållen information kunna redogöra för om tekniken är effektiv för att externt detektera uppkomst av brand för områden med kulturhistorisk bebyggelse. Arbetet har en kvalitativ ansats och bygger på en fallstudie med erfarenhetsinhämtning genom frågeformulär till dels räddningstjänster som använder eller har genomgått en förstudie av ett värmekamerasystem. Dels sådana kommuner som innehar värdefull trähusbebyggelse där ett värmekamerasystem kan ses som en potentiell extern detektionslösning. Under arbetets gång genomfördes även ett platsbesök. Resultatet visar att värmekameror generellt tillämpas på en hög höjd för att övervaka stora och täta områden med flertalet trähus. Genom studien har även följande för- och nackdelar identifierats med hänsyn till användningen av värmekamerasystem vid kulturhistorisk bebyggelse. Fördelar: Tidig detektion, övervaka stort område, inget ingrepp i den kulturhistoriska byggnaden, larm kan undersökas och hanteras okulärt via mobil eller dator, samt kan minska risken för skadegörelse och anlagd brand. Nackdelar: Kan enbart detektera det som ”ses”, komplicerat att uppnå önskvärd täckningsyta, hög anskaffningskostnad, kräver ett kontinuerligt kalibreringsarbete, känsligt för störkällor. Systemet anses effektivt med hänsyn till tidigare presenterade fördelar. Dock måste även nackdelarna beaktas och det är sannolikt ej kostnadseffektivt att installera ett värmekamerasystem avsett för en enskild byggnad, med hänsyn till den höga anskaffningskostnaden. Nyttan måste utifrån det givna fallet vägas mot kostnaden, där antalet byggnader och de kulturhistoriska värdena, sannolikt blir avgörande parametrar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)