Formativ bedömning : Ett verktyg för lärande i matematikundervisningen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT; Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: I denna kunskapsöversikt kartläggs sex internationella forskningsstudier som handlar om formativ bedömning i matematikundervisningen. I vår litteratursökning har vi använt databasen Teacher reference center och vi har använt oss av olika inkluderingskriterier och sökstrategier. Studierna har sedan kartlagts utifrån författare, syfte/frågeställning, metod, urval och resultat. Det som kännetecknar studierna i denna kunskapsöversikt är att de har använt olika metoder så som observation, fallstudie, konsekvensstudie, intervju och experimentell design. Syftet med studierna har haft olika fokus. I några av studierna finns det en tydlig forskningsfråga men saknas i andra studier. Ibland har forskningsfrågan varit kopplad till en metod eller modell och i andra studier som en övergripande approach. Studierna täcker större forskningsområden och urval. Genom kunskapsöversikten vill vi fördjupa förståelsen om formativ bedömning genom att analysera studierna. Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra vilken innebörd de olika forskarna lägger i begreppet formativ bedömning och att analysera hur formativ bedömning tillämpas i klassrummet. Enkelt och precist har vi i denna studie intresserat oss för hur formativ bedömning påverkar elevens prestation och lärande. I begreppsanalysen redovisas författarnas olika definitioner och resonemang om formativ bedömning. Trots att författarna definierar och arbetet med formativ bedömning på olika sätt går det att se tydliga punkter som är gemensamma i de olika studierna. Resultat från de kartlagda studierna visar att formativ bedömning sker i en process. Formativ bedömning sker i interaktion mellan lärare och elev i den vardagliga undervisningen. Något som poängteras är att ge eleverna återkoppling, så att de når nästa mål i kunskapsutvecklingen. Begreppsanalysen efterföljs av en fördjupad analys som beskriver hur formativ bedömning påverkar elevens lärande samt hur den tillämpas i undervisningen. Den fördjupade analysen visar att arbetet med formativ bedömning inte har någon markant påverkan på elevens lärande. Studierna visar även att lärares tillämpning av formativ bedömning kan se olika ut. I vissa fall införs arbetssättet som en nationell policy och fungerar då som ett övergripande arbetssätt, vilket lämnar en större valmöjlighet till den undervisande läraren. I andra studier tillämpas arbetssättet utifrån en tydligare struktur, då ofta kopplat till en modell. Avslutningsvis i vår diskussion tar vi ställning till de olika studierna och argumenterar för och emot olika delar av analysen. I diskussionen lyfter vi även svagheter och styrkor i vår metod. Vi belyser även intressanta fortsatta forskningsfrågor som vi saknar svar på och som skulle kunna utvecklas till fortsatt forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)