Ökade matprisers effekt på konsumtionsvanor : En kvantitativ enkätstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för kostvetenskap

Författare: Emelie Holpers; Emil Wallin; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund: På ett år har svenska matpriserna ökat med 22% i samband med en skakig omvärld. Tidigare studier har påvisat att ökade matpriser minskar konsumtionen av många livsmedel, där det finns en koppling till socioekonomisk status. I Sverige har prissänkningsstrategier etablerats av Lidl, Coop och ICA efter påtryckningar från samhällsdebatten. En mer detaljerad undersökning om hur priserna har påverkat konsumtionsvanorna för dessa kundklientel, där effekten av prissänkningarna inkluderas, har tidigare inte gjorts. Inte heller vad konsumenterna vill se för åtgärder.  Syfte: Att studera hur ökade matpriser och hastiga prissänkningar påverkar vuxna konsumenters konsumtionsvanor samt hur deras inställning till potentiella åtgärder ser ut. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie via webbenkäter. Rekrytering skedde utanför tre livsmedelsbutiker, ICA, Coop och Lidl där QR-koder delades ut. Totalt samlades 108 enkätsvar in och bearbetades statistiskt via sambandsanalyser, kvantitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik.   Resultat: Majoriteten av respondenterna har minskat sin konsumtion av många livsmedel. Exempelvis har 55% svarat att de i någon utsträckning har minskat konsumtionen av kött och 60% färska grönsaker. Kundklientel från Lidl har minskat konsumtionen mest. Likaså väljer konsumenterna oftare billigare matbutiker, billigare alternativ och varor på extrapris. Två tredjedelar har inte återgått till vanliga konsumtionsvanor efter prissänkningsstrategierna. Många av respondenterna vill se sänkt moms på livsmedel, pristak och ekonomiska insatser som åtgärder. Slutsats: Ökade matpriser har påverkat konsumtionsvanor av livsmedel, och ökat intresset för billigare varor och butiker. Kundklientel från Lidl sticker ut med mer drastiska förändringar, vilket kan kopplas till lägre inkomst och lägre uppskattad hushållsekonomi. Prissänkningsstrategierna verkar inte ha varit tillräckligt slagkraftiga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)