Droptestskaraktärisering

Detta är en M1-uppsats från KTH/Produktionsutveckling

Sammanfattning: Följande examensarbete är skrivet på Kungliga Tekniska Högskolan inom maskinteknik med inriktningen industriell ekonomi och produktion och utförd i ett ingenjörsföretag. ISO standarden 11608–1:2014 listar olika tester som måste genomföras för att få en autoinjektor godkänd för användning. Ett utav testerna är att man släpper autoinjektorn från en bestämd höjd och riktning i fritt fall. Det testet kallas för droptest. Minimikraven för ISO 11608–1 för droptest kan potentiellt ha begränsningar då de inte representerar verkligheten, som exempelvis att en autoinjektor kan falla från höjder och riktningar som inte tillhör minimikraven. Detta kan skapa osäkerheter hur en autoinjektor kan prestera under nödsituationer. Syftet med arbetet är att undersöka ifall man kan öka säkerheten vid användning av autoinjektorer vid nödsituationer, och då har man satt som mål att undersöka ifall det krävs att droptesta mer än minimikravet i ISO-standarden. Detta utförs genom att genomföra olika experiment för att avgöra om ISO-standarden räcker till. Där man experimenterar med att släppa autoinjektorer från högre höjder och fler riktningar samt utför hur detta har påverkat funktionen på apparaterna. Metoden genomförs i företaget, kommer ge data hur funktionen har påverkats. Mer specifikt data på om det krävs mer eller mindre kraft för att dra bort locket. Och data på hur aktiveringen av sprutan har påverkats. Med hjälp av lådagram så analyseras värdena då man skapar grafer för att hitta olika trender som kan uppstå. Resultatet efter genomföranden och analysen blev det att inga tydliga trender uppstod och inga tydliga indikationer att det krävs att drop testa över minimikravet. Däremot kan analysen från detta examensarbete användas som underlag vid diskussioner och planering av droptest på företaget

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)