Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker –En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltäckningskraven

Sammanfattning: Bakgrund och problemställning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet och säkerställa att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari 2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. Regelverket innebär bland annat att kvaliteten på bankernas kapital skall stärkas. I Sverige har Finansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höja kapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i så fall kommer införas i två steg, år 2013 och 2015. Beräkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en intern riskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig åt avseende utfall på kapitaltäckning, kostnad för implementering och tillstånd för användande. Studien avser att undersöka graden av måluppfyllelse på kapitaltäckning beroende på vilken metod som tillämpas hos bankerna. Syfte: Studien syftar till att undersöka Sveriges fyra systemviktiga banker. Fokus ligger på bankernas exponeringar, som i sin tur ligger till grund för studiens analys om huruvida bankerna kommer uppnå det föreslagna kravet på kapitaltäckning beroende på vilken metod som används för värdering av kreditrisker. Metod: Författarna har för studien valt att göra en kvalitativ insamling av data. De siffror som söks är inte direkt hämtade ur årsredovisningar eller riskrapporter, utan har fås fram genom beräkningar av framförallt bankernas exponeringar. De banker som undersöks är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Referensram: Här presenteras kapitaltäckningsgrad och Baselregelverket. Författarna introducerar även läsaren för schablon- och IRK-metoden för att senare avsluta med kapitalets uppbyggnad och kritik mot Basel II reglerna. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att de svenska systemviktiga bankerna inte visar någon brist på högkvalitativt kapital. Det ökade kravet på kapitaltäckning för Sveriges systemviktiga banker kommer inte påverkas i någon större utsträckning avseende förslagen på förhöjt krav för år 2013 då tre av bankerna idag, efter finanskris och stora avskrivningar, redan uppfyller kraven och Nordea endast ligger 0,1 procentenheter ifrån. För 2015 är det bara hälften av bankerna som idag uppfyller förslaget på förhöjt krav. Dock bör det finnas med i minnet att bankerna har tre år på sig att stärka kapitaltäckningen och målet bedöms ligga inom räckhåll. Det framkommer även att bankerna inte är konsekventa i användandet av en och samma metod, vilket resulterar i att genom att välja den metod som generar lägst kapitalkrav ligger iv det i farans riktning att bankerna har en högre risk i sina exponeringar än vad som speglas i kapitaltäckningen.