Skolplikt contra religionsfrihet : rektorers tolkningar av skollagens begrepp “synnerliga skäl” och “enstaka tillfällen”

Sammanfattning: Dagens mångkulturella Sverige har många olika religioner, samfund och kulturer, som måste fungera tillsammans även i de svenska skolorna. Sverige har skrivit under olika dokument vi ska hålla oss till, men vad händer när dessa dokument krockar? Hur hanterar vi det? I Sverige har vi skolplikt men även religionsfrihet, och vi har insett att dessa två begrepp kan krocka med varandra. I dagens skola är religionsundervisning konfessionslös, ändå vill föräldrar befria sina barn från delar av undervisningen för att det går emot deras tro. Det är sedan rektorns uppgift att godkänna denna önskan av befrielse eller inte. Vad säger rektorerna om denna frågan och hur tolkar rektorerna begreppen synnerliga skäl och enstaka tillfällen?