Ansvarsbegränsningar i kommersiella avtalsförhållanden – särskilt i ljuset av NJA 2022 s. 354

Sammanfattning: Ansvarsbegränsningar är idag ett vanligt förekommande inslag i avtal, i synnerhet i kommersiella sådana. Syftet med inkorporeringen av en ansvarsbegränsningsklausul är vanligtvis att parterna söker reglera riskfördelningen sig emellan. Ansvarsbegränsningen sätter då en prägel på avtalsförhållandet, vilken många gånger tar sig uttryck i form av att skadeståndsansvaret begränsas i sig eller att ett maximalt skadeståndsbelopp stipuleras. Samtidigt som den svenska avtalsrätten bland annat vilar på grundpelare som säger att var och en har rätt att fritt att avtala och att avtal ska hållas, vilar den även på en grundpelare, ekvivalensprincipen, som säger att avtal ska vara balanserade. Det kan anses ge upphov till en fundamental motsättning. Å ena sidan är parter fria att avtala om en ansvarsbegränsning och därmed bli bundna av denna. Å andra sidan finns en viss sannolikhet för att denna avtalade ansvarsbegränsning kan komma att behöva ge vika för ekvivalensprincipen. Det kan bland annat ske i form av jämkning eller åsidosättande med stöd av 36 § AvtL. Hur ansvarsbegränsningar ska kontrolleras i den svenska rättsordningen har dock kommit att bli föremål för diskussion. Under lång tid har det hävdats att ansvarsbegränsningars giltighet skulle prövas med utgångspunkt i dikotomin mellan vårdslöshet och grov vårdslöshet. Det beror på att det av många betraktas som en allmän princip att ansvarsbegränsningar inte gäller i situationer där skadevållaren agerat grovt vårdslöst. Det kan dock anses ge upphov till svåra bedömningsfrågor och rättsosäkerhet eftersom det inte finns någon allmängiltig definition av vad som faktiskt utgör grov vårdslöshet. Med anledning av det utreds i denna uppsats vilka utgångspunkter som gör sig gällande beträffande användningen och kontrollen av ansvarsbegränsningar i kommersiella avtalsrelationer samt hur HD:s rättspraxis har förhållit sig till dessa. Uppsatsen visar på att det redan av förarbetena till AvtL framgår att ansvarsbegränsningar kan jämkas eller åsidosättas med stöd av generalklausulen i 36 § AvtL. Dock anbefalls en restriktiv tillämpning i kommersiella avtalsförhållanden med anledning av partsställningen. Dessa utgångspunkter kan i sin tur sägas kodifieras i rättspraxis, där HD i de senaste aktuella rättsfallen beträffande ansvarsbegränsningar gjorde sin bedömning med utgångspunkt i 36 § AvtL och inte dikotomin mellan vårdslöshet och grov vårdslöshet. Redan innan dessa avgöranden från HD meddelades kom dessutom en skiljedom, som kommit att väcka diskussion, där nämnden beslutade att pröva en ansvarsbegränsning med utgångspunkt i 36 § AvtL. Emellertid var det enbart i skiljedomen, som gällde ett kommersiellt avtal, som ansvarsbegränsningen jämkades. Inte i någon av HD:s domar, inbegripande ett konsumentfall och ett kommersiellt avtal, jämkades eller åsidosattes ansvarsbegränsningen.