"Man är inte kompisar, man känner dem bara". Invandrarpojkar om integrering och relationen till flickor i segregationens Sverige.

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen för Pedagogik

Sammanfattning: Bakgrund till studien: Många invandrare bor i segregerade bostadsområden med få kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som många gångerskapas av massmedia medför att integrationen blir svårare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhället.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka några invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhället samt hur de ser pårelationen till det motsatta könet. Vad beträffar det sistnämnda är viintresserade av att undersöka deras syn på förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.Frågeställningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhället?Hur de ser på relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet består av intervjuer med åttainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfälle var en gruppintervju medtvå pojkar. Utöver detta består en mindre del av resultatet även av engruppintervju med tre svenska pojkar.Huvudresultat: Invandrarpojkarnas integration undergrävs beroende på olikafaktorer såsom att de bor i ett segregerat bostadsområde varigenomkontakten med svenskar blir ytlig. Bilden av Sverige är överlagpositiv, men identifikationen som svensk saknas. Mestadels skerumgänget i stora grupper som endast består av pojkar, vilket har enpåverkan på relationen till det motsatta könet. Sexuella trakasserierär vanligt förekommande i skolan och ses i regel som ett spel mellankönen eller för att man vill uppvisa en viss attityd inför sina vänner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)