Behov av särskilt stöd-barnen eller pedagogerna?! En diskursiv studie om barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Sammanfattning: Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur barn i förskolan konstrueras till att bli barn i behov av särskilt stöd genom pedagoger, specialpedagoger och förskolechefers utsagor. Frågeställningar är: Hur definierar pedagoger, förskolechefer och specialpedagoger barns svårigheter? Vad har språket för betydelse och funktion ur ett maktperspektiv? Vilka tekniker och åtgärder uttrycks i skrift till barns svårigheter? Teori: Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Karaktäristiskt för socialkonstruktionism är följande: det finns en kritisk inställning till självklar kunskap, individers kunskap om världen är historiskt och kulturellt påverkat, kunskap skapas i interaktion med andra där det byggs upp gemensamma sanningar om vad som är rätt och fel. Det finns också ett samband mellan kunskap och social handling dvs. om man ser världen på ett visst sätt så blir vissa handlingar naturliga medan andra felaktiga. Studiens ansats är diskursanalys och Laclaus och Mouffes diskursteori. (Winther Jørgensen & Philips 2000). Börjesson (2003) beskriver diskurs som att den representerar eller föreställer verkligheten samtidigt som den skapar världen. Metod: För att få en inblick i hur barn i förskolan konstrueras till att bli ett barn i behov av särskilt stöd valde vi att göra en diskursiv studie kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. 32 enkäter är besvarade av 26 pedagoger 3 specialpedagoger och 3 förskolechefer. Enkäten var upplagd som tre öppna frågor där respondenterna fick svara i berättandeform vilket producerade åsikter, känslor och viljor i enkätsvaren. Resultatet: Resultatet visar att det råder tre diskurser inom organisationen, Störande för omgivningen, Det flexibla systemet och Vågen. Inom diskursen Störande för omgivningen är barnet i förskolan ägare av sina svårigheter medan det inom diskursen Det flexibla systemet läggs fokus på barnets omgivning och dess förmåga att anpassas utifrån barnets behov. Inom diskursen Vågen ligger dilemmat i att barnet har svårigheter och att den miljö som barnet befinner sig på behöver anpassas efter just det barnets behov. Resultatet visar också att kompetens, erfarenhet och utbildning påverkar hur barn konstrueras till att bli barn i behov av särskilt stöd inom förskolan då alla specialpedagoger finns i diskursen Det flexibla systemet medan majoriteten av pedagogerna finns representerade inom diskursen Störande för omgivningen. Förskolecheferna finns presenterade i både diskursen Det flexibla systemet och Vågen. Inom de olika diskurserna råder olika språk, olika tekniker och åtgärder för att minimera hinder och skapa möjligheter i verksamheten