Är rektor utbildad och kompetent? En undersökning om rektors kunskap och kompetens

Sammanfattning: Syftet med studien är att förstå vilka kunskaper och kompetenser rektors närmsta chef (verksamhetschef) anser att rektor behöver i sin yrkesutövning och var, på vilka arenor, dessa kommer till användning. Syftet är även att få en djupare förståelse för hur verksamhetschefers bild av rektorers kompetens relaterar till rektorsprogrammets uttryckta förväntan på rektorers kompetens efter genomförd utbildning. Datainsamlingen består av intervjuer med fem verksamhetschefer inom kommunal grundskola från tre olika huvudmän. I resultat och analysdel ingår de båda spåren vad en rektor behöver kunna och var en rektor behöver kunna vad. I diskussionen ingår även en frågeställning som relaterar verksamhetschefernas bild till vad som skrivs i rektorsprogrammets utbildningsmål (Skolverkets måldokument och lärosätens kursplaner). Intervjuerna visar att viss kunskap och kompetens kan ses som central och viktig, och är något som alla rektorer behöver tillgång till och använder sig av i många sammanhang. Den kunskap och kompetens som verksamhetscheferna anser vara central och viktig är; förmåga att upprätta och bibehålla goda mellanmänskliga relationer, social kompetens och samarbetsförmåga samt skicklighet i kommunikation, förmåga att utöva chefs- och ledarskap, förmåga att fatta och genomföra fattade beslut, förstå och hantera både statlig och kommunal styrning, organisationsförmåga, att arbeta med skolans inre organisation inom ramen för de resurser som finns att tillgå i syfte att uppnå prioriterade mål och önskade resultat, kunskap om lärande och förankring i styrdokument samt kunskap om systematiskt kvalitetsarbete, att utveckla verksamheten utifrån behov vid behov. Gällande var rektorer använder sin kunskap och kompetens kan två grupperingar av arenor urskiljas som har inbördes likheter vad gäller behov av kunskap och kompetens. Den ena gruppen innehåller arenorna statlig styrning, kommunal styrning och lärare/skolans personal. Den andra gruppen innehåller arenorna externa aktörer, vårdnadshavare och skolmiljö/elever. Arenan rektors egen professionsutveckling kan betraktas som fristående. Undersökningen visar att det inte föreligger några avgörande eller större skillnader mellan Skolverkets och verksamhetschefers syn på vad rektorer ska kunna efter utförd utbildning respektive behöver kunna i sitt yrkesutövande. Dock framgår inom ett par områden skillnader som skulle kunna ha viss betydelse för om rektorsutbildningen fullt ut eller ensamt kan förse rektorer med all den kunskap och kompetens de behöver för att ha möjlighet att bli framgångsrika i sitt yrkesutövande. De områden som denna studie visar skiljer sig åt är rektors beslutsfattande och rektors förmåga att vilja och kunna ta ansvar för det kommunala uppdraget. Undersökningen visar också att beroende på med vilka glasögon empiri, måldokument och kursplaner tolkas finns det skillnader mellan verksamhetschefernas syn på rektorers behov av kunskap och kompetens och det som skrivs fram i rektorsprogrammets utbildningsmål. Det gäller synen på om utbildningen bidrar och ska bidra till att rektor efter utbildning själv kan lära i och av yrket.