Barns möjligheter till en meningsfull fritid i en socioekonomiskt utsatt stadsdel

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: I vårt dagliga arbete ser vi hur lärare i fritidshem är medvetna om sitt kompensatoriska uppdrag och ser samverkan med kultur- och föreningsliv som en möjlighet att ge eleverna en mer givande, aktiv och meningsfull fritid. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka samverkan mellan förening- och kulturverksamheter med fritidshem och skola. Vi vill genom att höra båda sidors erfarenheter och åsikter angående just samverkan undersöka hur det ser ut i ett socioekonomisk svagt område. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av sammanlagt nio personer som är verksamma i området vi valt att fokusera på. Dessa informanter arbetar på fritidshem, i kulturskolan samt är ledare i en fotbollsförening. Tidigare forskning tyder på att barn och unga som lever i en socioekonomisk utsatthet oftare är exkluderade i föreningslivet (Blomdahl m.fl., 2019). Barn och unga som exkluderas från samhället löper större risk att drabbas av ohälsa (Twenge, 2005). Walther (2012) påpekar vikten av att vara en del av en gemenskap, ett socialt sammanhang och därigenom få möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa av andra individers fysiska signaler och kroppsspråk för att lättare knyta an och skapa nya relationer. Teorier om socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital (Bourdieu, 1994) samt bridging och bonding inom socialt kapital (Putnam, 2006) används för att analysera vårt resultat. Vårt resultat visar att det finns en problematik i samverkan mellan fritidshem och föreningar där tid och engagemang är de största hindren. Vi fann också att vikten av kommunikation på språk som gör att både elever och vårdnadshavare förstår deltagandets innebörd bidrog till ökat engagemang. Vårt resultat belyser även betydelsen av att både lärare i fritidshem och lärare i kulturskolan samt tränare i föreningar har en positiv inställning till samverkan och är överens om dess påverkan för elevernas utveckling, gemenskap och möjlighet till en meningsfull fritid. Vår studie är fokuserad på ett geografiskt avgränsat område men genom vårt material kan vi anta att den problematik vi stötte på i frågan om samverkan ser liknande ut i andra områden runt om i landet med liknande förutsättningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)