Elkvalitetsundersökning vid Sahlgrenska sjukhuset

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik

Författare: Ola Bolander; Ivar Erving; [2016]

Nyckelord: Kvalitetsgranskning; elektricitet; spänning;

Sammanfattning: Detta arbete är utfört på uppdrag av ÅF och syftar till att göra en elkvalitetsutredning åt Västfastigheter i ett ställverk på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Avsikten är främst att undersöka och presentera mätdata av intresse för kunden, i det här fallet variationer och obalans i matningsspänning, spänningsövertoner, effektförbrukning samt neutralledarström. Vidare genomförs också en specifik utredning som efterfrågats av Västfastigheter angående en vibrerande kanalskena som utgår från berört ställverk. Utgångspunkten för samtliga analyser är en teoretisk bakgrund som beskrivs i arbetets första del och målsättningen är att denna ska ge en god grundförståelse för begreppet elkvalitet. Mätningar har utförts både vid ordinarie matning och vid ett 6 timmar långt reservkraftsprov. Resultatet vid ordinarie matning visar enligt gällande standard godkända värden på samtliga parametrar förutom övertoner av ordningstal 9 och 15 där för höga nivåer registrerats. Vid reservkraftprovet syns inga anmärkningsvärda förändringar jämfört med normaldrift. Dock noteras vissa företeelser kopplade till strömmens och spänningens kurvformer som kan vara av intresse för en djupare förståelse av de olika driftlägena. Vid reservkraftsdrift ökar i Sahlgrenskas fall nätimpedansen vilket brukar beskrivas som att nätet blir svagare. Detta visar sig dels genom en tydligare obalans mellan fasernas spänningsnivåer, dels genom att strömmens distorsion till följd av övertoner i nätet får ett större genomslag på spänningen som därmed förvrängs i högre grad än vid ordinarie drift. Den vibrerande skenans last undersöks med ett elkvalitetsinstrument och vibrationerna mäts med en accelerometer. Då graden av vibrationer minskar i takt med att skenan effektmässigt lastas av på vägen ut i Sahlgrenskas anläggning görs bedömningen att detta fenomen kan relateras till strömmens storlek. För att ytterligare stärka denna tes refereras till intilliggande kanalskenor av samma modell vilka är väsentligt lägre belastade. Vibrationer på dessa är noterbara men av en avsevärt lägre magnitud, vilken är jämförbar med hur den undersökta vibrerande skenan ter sig långt ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)