Laborativt arbete på gymnasiet : Lärarnas syfte och bedömning

Sammanfattning: Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ”god” bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas. För att höja kvaliteten på den laborativa undervisningen, behövs en konsensus kring dessa viktiga aspekter av bedömningen av laborativa moment. I forskningslitteraturen efterfrågas fler studier kring lärarnas syn på bedömning av laborationer samt hur lärarna utför denna bedömning i praktiken. Syftet med undersökningen är därför att belysa och beskriva vilka urvalskriterier gymnasielärarna använder i valet av de laborativa momenten inom naturvetenskaplig undervisning och hur elevernas måluppfyllelse i samband med laborativa moment bedöms. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex lärare på två gymnasieskolor. De intervjuade lärarna har lärarexamen i minst ett naturvetenskapligt ämne (fysik, biologi, kemi). Studiens resultat visar att de kriterier som lärarna ansåg viktiga vid val av laborationer kunde delas upp i sådana som berörde lärandemål och de som berörde andra aspekter såsom motivation och engagemang, didaktiska överväganden, praktiska begränsningar och koppling till examination. De kriterier som vägde tyngst vid valet av laborationer rörde lärandemålen. Bedömningen utförs främst i form av laborationsrapporter, men en del praktiska prov förekommer också. De mål med laborationer som är nära kopplade till läroplanens skrifter kring förmågor och kunskapskrav (Skolverket, 2011) bedöms i större utsträckning på ett systematiskt sätt och används oftare vid betygsättningen.