Från mörker till ljus? : En genealogisk analys av skolans styrningsprocesser i relation till religiös närvaro mellan åren 1842 till 2011

Sammanfattning: Dagens debatt är fylld av argument kring disciplinens roll i skolan där både ökad och minskad disciplin förespråkas. Inte minst inför valet 2018 finns löften och krav på att denna fråga ska beröras. En del i denna debatt rör en önskan kring en tillbakagång till tidigare värdegrunder där en annan typ av disciplin var närvarande. Kring detta finns också en debatt kring kyrkan och religionens närvaro i skolans sfär där skolavslutning i kyrkan och religiösa friskolor dominerar. En genomgående tanke som finns är att fostran och styrningsprocesserna i skolan gått från ett mörker till ljus som under efterkrigstiden tog form av en individuell frihet och demokratiska värderingar. Denna studie behandlar styrningsprocessernas utveckling och förändring i skolans stadgar och läroplaner från 1842 till 2011 genom en genealogisk diskursanalys. Syftet är att kunna ge en härledning till dagens debatter kring disciplinära problem i skolan idag. Detta ställs i studien mot religionens närvarande och hur dessa processer förändrats i relation till dess närvaro i stadgarna. Metoden och resultatet bygger på Foucaults disciplinära maktanalys och genealogiska arbetssätt. Resultatet visar på att begreppsanvändningen i stadgarna har inte förändrats nämnvärt utanför den kroppsliga och religiösa närvaron som försvann 1962 i läroverket. Folkskolan visar på en utveckling där disciplinen istället ökat i relation till religionens tillbakagång och 1921, dryga tio år innan läroverkets förbud mot kroppslig bestraffning, infördes begreppet aga som en del av folkskolestadgans disciplinära åtgärder. De förhållningssätt som 1859 fanns i läroverken var också närvarande i dagens skollag. Den stora förändring som kan identifieras är den värdegrundsutvecklingen som skett där individuell frihet och mer demokratiska förhållningssätt växt fram under det senaste seklet, en del av denna värdegrunds förändring var också att den kroppsliga agan försvann och en mer psykologiskt inriktad disciplin tog form, i likhet med Foucaults disciplinära maktteori.