Från helhet till del eller del till helhet?

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.