Samgång på djurpark - en modern lösning eller ett gammalt problem?

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Författare: Josefin Forsman; [2013]

Nyckelord: samgång; djurpark; zoo; berikning; hägndesign;

Sammanfattning: Att hålla olika arter tillsammans i ett så kallat samgångshägn är vanligt på djurparker och är en ökande trend. Djuren som ingår i dessa hägn lever ofta på en större yta, och kan få en utvecklad och mer komplex social berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre välfärd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns också både för- och nackdelar. För djurparken kan samgång både lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgångshägn kräver generellt mer arbete både i planerings- och skötselstadiet. Besökare uppskattar generellt samgångshägn då dessa kan vara mer aktiva med ett välplanerat val av arter, speciellt om de olika arterna utnyttjar hägnet på olika tider och på olika sätt. Dessutom finns det teorier om att samgångshägn har stort undervisningsvärde. Det finns väldigt mycket att tänka på vid planering av ett samgångshägn, där hägndesign och val av arter och individer spelar stor roll. Överlag kan sägas att det krävs en djup förståelse för de ingående arternas beteende och behov, tillsammans med kunskap om de inblandade individerna om man vill vara säker på en harmonisk samgång.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)