Har rätt blivit rätt? - En analys av Högsta domstolens avgörande i Girjasdomen

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker jag de diskurser som Högsta domstolen använ-der för sin argumentation i den så kallade Girjasdomen. Med hjälp av dis-kursanalys och teori, samt en rättshistorisk genomgång av utvecklingen av samers rättigheter tar jag mig an domskälen. I analysen finner jag två större diskurser domstolen använder för att bygga upp sin argumentation. Den första diskursen har jag valt att kalla för ”en friare bedömning”. Diskursen bygger på en förståelse att det för samebyns räkning krävs en friare bedöm-ning av både bevisbörda och beviskrav men också gällande rätt. Den andra diskursen kallar jag för ”den goda lagstiftningen”. Trots att domstolen kon-staterar att det krävs ett större hänsynstagande till samebyn som part i målet, bygger en stor del av argumentationen på ett synsätt där lagstiftningen rö-rande samer genom historien ses som beskyddande, till och med god.