Sökning: "NJA 2020 s. 3"

Visar resultat 1 - 5 av 12 uppsatser innehållade orden NJA 2020 s. 3.

1. 1. Det slutliga bevistemat i resningsärenden : Beviskedjemodeller som verktyg för bevisvärderingen av utsagor vid resning till nackdel för tilltalad

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

   Författare :Fredrica Allbäck; [2024]
   Nyckelord :resning; utsagor; bevisprövning; bevisvärdering; beviskedja; bevisvärdemetoden; kausala bevisfakta; handläggning; processrätt; straffprocessrätt; NJA 2020 s. 518;

   Sammanfattning : Resning utgör en ytterlighet i vårt rättssystem som bara är menat att bli aktuellt i ett fåtal extrema situationer där en dom i efterhand framstår som materiellt oriktigt. En beviljad resningsansökan upphäver en tidigare doms rättskraft, ett förhållande som normalt är otänkbart inom processrätten. LÄS MER

3. 2. Critical Race Theory och Queer Legal Studies i en svensk kontext : Regeringsformen 2 kap. 12 § – Ras och Sexuell läggning

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

   Författare :Agnes Gustafsson; [2024]
   Nyckelord :Race; Sexual Orientation; discrimination; Critical Race Theory; Queer Legal Studies; LGBTQ ; Queer; White Understanding; Ras; Sexuell läggning; Diskriminering; Critical Race Theory; Queer Legal Studies; Intersektionalitet; CRT; QLS; Rasism; Strukturell diskriminering; HBTQIA ; HBTQI; Queer; Queerteori; Kritiska vithetsstudier; Regeringsformen; Legal storytelling; Narrativt berättande; Homosexuell; Etnicitet; Hudfärg; Könsuttryck; Könsidentitet; Vit förståelse; Skattefjällsdomen; Girjasdomen; NJA 1981 s. 1 ”Skattefjällsdomen”; NJA 2020 s. 3 ”Girjasdomen”;

   Sammanfattning : This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. LÄS MER

4. 3. Det oskäliga äktenskapsförordet - Rättspraxis rörande 36 § AvtL vid jämkning av äktenskapsförord

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

   Författare :Lucas Modig; [2023]
   Nyckelord :familjerätt; avtalsrätt; förmögenhetsrätt; äktenskapsförord; jämkning; 12 kap. 3 § ÄktB; 36 § AvtL; oskäligt; bodelning; familjerättsliga avtal; Law and Political Science;

   Sammanfattning : Makar har möjlighet att reglera sina egendomsförhållanden i händelse av skilsmässa, genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan, vid tidpunkten för bodelning, framstå som oskäligt för den ena maken. Denne kan i sådana fall åberopa bestämmelsen om jämkning av oskäliga äktenskapsförord i 12 kap. LÄS MER

5. 4. Jämkning av äktenskapsförord och riskerna med digitala familjerättsliga avtal

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

   Författare :Diana Prokopic; [2022]
   Nyckelord :familjerätt; ekonomisk familjerätt; jämkning av äktenskapsförord; Law and Political Science;

   Sammanfattning : Genom äktenskapsförord har makar möjlighet att reglera sina egendomsförhållanden vid en eventuell skilsmässa. Om en make anser att ett eller flera villkor i äktenskapsförordet är oskäliga kan denne åberopa jämkning enligt bestämmelsen i 12 kap. 3 § Äktenskapsbalken (SFS 1987:230) (ÄktB). I förarbetena till lagen, prop. LÄS MER

7. 5. Har rätt blivit rätt? - En analys av Högsta domstolens avgörande i Girjasdomen

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

   Författare :Emma Koppe Flodin; [2022]
   Nyckelord :Rättshistoria; Samer; Markrätt; NJA 2020 s. 3; Girjasdomen; Law and Political Science;

   Sammanfattning : I denna uppsats undersöker jag de diskurser som Högsta domstolen använ-der för sin argumentation i den så kallade Girjasdomen. Med hjälp av dis-kursanalys och teori, samt en rättshistorisk genomgång av utvecklingen av samers rättigheter tar jag mig an domskälen. LÄS MER