Skriftlig matematisk kommunikation : vilka aspekter bedöms, hur värderas aspekterna samt vilken typ av återkoppling ges av lärare i åk 7-9

Detta är en M1-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Författare: Malin Sohna Mboob; [2022]

Nyckelord: matematik; kommunikation; bedömning;

Sammanfattning: Bedömningen i matematik på högstadiet omfattar en mängd kunskapskrav, ett av dessa är elevernas kommunikationsförmåga. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka aspekter av elevernas skriftliga kommunikation som lärarna riktar sin uppmärksamhet mot och hur de värderar dessa aspekter men också vilken typ av återkoppling de ger till eleverna. Studien är en explorativ kvalitativ undersökning där datan togs fram genom intervjuer inspirerade av repertory grid tekniken. Lärarna i intervjuerna fick bedöma olika elevlösningar samt göra jämförelser mellan dem för att hitta aspekter lärarna tittar på när det kommer till den skriftliga kommunikationen. De fick också ge förslag på återkoppling till de lösningar de ansåg var minst bra och bäst. Med hjälp av en tematisk analys fick jag fram resultatet att lärarna främst riktar uppmärksamheten mot hur eleverna motiverar sina lösningar. Användningen av bilder, det textbaserade språket och det matematiska språket, vilket är användandet av numeriska beräkningar och formler, var viktiga aspekter när det kom till motiveringarna. I denna undersökning var användandet av bilder centralt, men bilderna skulle gärna kombineras med antingen textbaserat språk eller matematiskt språk. Lärarna uppmärksammade också lösningarnas struktur, vilken de ansåg vara underordnad elevernas motiveringar. Återkopplingen de gav var på uppgiftsnivå men också till stor del på processnivå och formulerades i form av beröm, krav, önskemål eller som frågor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)