Har alla samma chans? En diskussion kring etiskt ansvarstagande vid grovgallring

Sammanfattning: Avsikten med uppsatsen har varit att föra en diskussion kring etik i grovgallringen och främst fokusera på hur arbetet går till idag och om det skulle kunna förändras inom de ramar som existerar. För att avgränsa studien har vi valt att begränsa oss till den offentliga sektorn och intervjua rekryterare och en arbetsförmedlare inom denna sektor. Då arbetet behandlar värderingar och tankar föll det sig naturligt för oss att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. De personer som vi intervjuar tolkar våra frågor på olika sätt utifrån sin förförståelse och sina värderingar. Vi blir i vår tur tvungna att tolka deras svar och har därför valt att använda oss av en hermeneutisk syn på kunskap. Som teori har vi utgått från en definition av Corporate Social Responsibility för att få en etisk referensram, och har även använt oss av beslutsteorier. Exempel på vad som skrivits om grovgallring inom rekrytering tas också upp för att ge en förförståelse angående ämnet. Intervjuerna presenteras först var för sig och diskuteras sedan utifrån sex områden som är kopplade till vår teori och våra frågeställningar. De sex områdena rör hur grovgallringen går till inom organisationen, vad som är etik i grovgallringen, påverkan och svåra situationer, förändring av grovgallringsarbetet, skillnader mellan offentlighet och privat samt lagstiftning kontra frivillighet. När det gäller resultatet verkar det vara så att respondenterna är överens om att kravprofilerna är det som i första hand ska fälla avgörandet, ett problem kan dock vara att kravprofilerna inte alltid är så tydliga som respondenterna tycks tro. Etik förefaller för respondenterna vara att få en bra sammansättning av personal inom organisationen med organisationens bästa som mål. Etik ses som viktigt men vår känsla är att etikdebatten inte får ta överhanden. Förändringsviljan verkar vara liten, en anledning till det kan vara att det är svårt att se bortom horisonten och att de resurser man har är begränsade. Vår slutsats blir att det går att grovgallra med ett etiskt ansvarstagande, men att varje organisation måste reflektera över frågorna och komma fram till lösningar som passar deras organisation och situation. Uppsatsarbetet har fått oss att reflektera över ämnet och vår förhoppning är att även våra respondenter har tänkt till lite extra då vi ser detta som den viktigaste ingrediensen i det etiska arbetet.