Revisorns dilemma med revisionsberättelsen : Tala är silver, tiga är guld?

Sammanfattning: Utfärdar revisorer anmärkningar i revisionsberättelsen ökar risken att klienter går i konkurs, samtidigt ökar även risken för dem att förlora klienter. Revisorerna står inför ett val om de finner grund för en anmärkning. De kan utfärda en oren revisionsberättelse med risken att bli utbytt alternativt utfärda en ren revisionsberättelse i syfte att få behålla klienten. Utifrån tidigare studier har olika faktorer identifierats som kan utgöra incitament för och påverka revisorns uttalande i revisionsberättelsen, dessa faktorer kan vara ekonomiska, anseende, fängelsestraff, straffavgift och legitimation. Syftet med studien är att beskriva hur revisorer upplever att risk typ 1 och typ 2 påverkar revisionsberättelsen för att på så vis illustrera ifall revisorer har beroende eller oberoende incitament i sitt arbete. Vidare syftar studien till att jämföra hur och på vilket sätt risk typ 1 och typ 2 faktorer påverkar revisionsberättelsen. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ studie där sju revisorer intervjuats i Norrbotten. Resultatet visar hur revisorernaupplever sig påverkas av incitamenten vid upprättandet av revisionsberättelsen. Där ekonomiska-och fängelsefaktorerna ger låga incitament vilket gör de delvis oberoende av faktorerna. Revisorerna tycker att anseende-, legitimation- och straffavgiftsfaktorerna ger höga incitament vilket gör de beroende av faktorerna. Utifrån studien upptäcktes två nya faktorer vilka var tillit- och anställningsfaktorerna, som inte gick att urskönja från teorin. Det kan vara relevant att vidare forskning undersöker de nya faktorerna tillit- och anställningsfaktorn, om de påverkar revisorerna vid upprättandet av revisionsberättelsen och i så fall hur och till vilken grad.