Präster och gester. Korstecknandets utveckling inom Svenska kyrkan.

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker jag hur korstecken har framställts i Svenska kyrkans liturgiska historia från 1529 till idag. En historisk översikt som främst bygger på handböcker från perioden och liturgihistorisk litteratur ligger till grund för förståelsen av den litteratur som idag är i bruk vid pastoralinstituten i Lund och Uppsala. Syftet med denna uppsats är också att försöka utröna trender i utlärningen av korstecken samt vilken ställning och innebörd korstecken har idag. Då det främst handlar om prästens korstecknande och inte församlingens är det handböcker som fungerar som norm även om den praktiska tillämpningen självklart inte går att basera endast på detta. Den litteratur som finns att tillgå för prästkandidater vid pastoralinstituten står också i en liturgisk tradition, något som jag analyserar med hjälp av den historiska bakgrunden. Utöver detta vill denna uppsats väcka den egna reflektionen kring liturgins framställning och hur förankrad liturgen är i den historiska utvecklingen samt den liturgiska traditionen. Denna uppsats visar att korstecken har haft en omdiskuterad ställning vid olika tider genom historien men att bruket idag är oproblematiskt och till stor del helt upp till den enskilde liturgen att utforma.