Taking privacy seriously. En rättighetsteoretisk undersökning av personlig integritet i lagen om hemlig dataavläsning

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: För att skydda den personliga integriteteten krypteras allt oftare kommunikation och annan information som förekommer på och skickas mellan digitala enheter. Ett problem med att information oftare krypteras är att det blir svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att utföra sina uppdrag. För att komma åt det problemet infördes därför februari år 2020 ett nytt hemligt tvångsmedel genom lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. Lagen om hemlig dataavläsning innebär en begränsning av den personliga integriteten. Trots detta verkar den typen av utredningsmetoder som lagen innebär vara här för att stanna. Frågan är dock om statlig dekryptering av enskildas information går att förena med idén om den personliga integriteten som ett viktigt värde. Var gränsen ska dras för vad som är för integritetskränkande är inte självklart. I uppsatsen undersöks hur den personliga integriteten kan tas på allvar vid införandet av integritetsbegränsande lagar som lagen om hemlig dataavläsning utifrån ett rättighetsteoretiskt perspektiv. Bland annat ifrågasätts och diskuteras uppdelningen mellan brottsbekämpning som ett rent samhällsintresse och den personliga integriteten som ett rent individuellt intresse. I uppsatsen ges också förslag på hur begränsningar av den personliga integriteten kan motiveras på så att den personliga integriteten tas på allvar i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)