Att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen : En fenomenografisk studie om religionskunskapslärares uppfattningar om införlivningen av kunskapsområdet i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet

Sammanfattning: I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet. Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen. För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.