Det sociologiska engagemangets uppvaknande : En studie om hur flyktingkrisen lyckades väcka ett kollektivt civilt engagemang bland människor i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka vad det är som får vissa människor att vilja engagera sig i sociala frågor i samhället och arbeta ideellt. Studiens forskningsfrågor är Varför börjar människor engagera sig i ideell verksamhet och Vad driver människor att fortsätta engagera sig i ideell verksamhet? För att undersöka detta gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer med personer som alla deltog i hjälparbete vid flyktingkrisen 2015 genom organisationen Refugees Welcome Stockholm och som vid den här tidpunkten gjorde sin volontärdebut.   Det har tidigare gjorts studier om ideellt arbete och om motivationsfaktorer bakom socialt engagemang i samhället men det har inte tidigare genomförts en studie som tittar på engagemanget kring flyktingkrisens utspel i Sverige. Den tidigare forskningen visar på att den vanligaste orsaken till att börja ett ideellt arbete är viljan att hjälpa andra människor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Detta resultat har visat sig återkomma de senaste sex åren genom de årliga undersökningar som Volontärbyrån genomfört om ideellt engagemang i Sverige. Andra vanligt förekommande orsaker till att människor engagerar sig ideellt är de påverkningar av sociala kontexter som individer får influenser ifrån. Detta framkommer genom befolkningsstudien utförd av Ersta sköndals högskola som studerat engagemang i Sverige mellan 1992-2014.   Resultaten från den här studien ger stöd åt den tidigare forskningen och visar likväl på att de främsta anledningarna till att människor börjar engagera sig i ideell verksamhet med utgångspunkt i flyktingfrågan är att vilja hjälpa sina medmänniskor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Det framkommer även att de sociala strukturerna har en stark påverkan på människors initiativ till att engagera sig ideellt. Resultaten från den empiriska studien diskuteras utifrån utbytesteorin, ett altruistiskt perspektiv och ett strukturellt funktionalistiskt perspektiv. Tolkning av resultaten visar på att det finns stöd för samtliga teorier. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)