Elever i åtgärdsprogram i årskurs 3 och 6 i en textanalys

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att söka svar hur åtgärdsprogrammen ser ut i årskurs tre och sex utifrån frågeställningarna: • Vilka ämnen/problemområden behandlas? • Vilka åtgärder föreslås? • Vem/vilka är ansvariga för att åtgärderna genomförs? • Hur är den dokumenterade uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammen? Teori: Undersökningen är gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras på flera olika sätt. Den här undersökningen är gjord med hjälp av en innehållsanalys för att därigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehållsanalys, liksom vid all textanalys, krävs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar. Metod: Undersökningens empiri utgörs av en innehållsanalys utav åtgärdsprogram. Jag tog mig an åtgärdsprogrammen utifrån ett utarbetat kodschema med kodinstruktioner. Koderna kvantifierades för att därefter finna mönster i de undersökta åtgärdsprogrammen. Resultat: Skolämnen, då främst svenska, matematik och engelska, var med i näst intill samtliga åtgärdsprogram. För eleverna i årskurs tre var svenska och matematik mycket vanligt förekommande medan det i sexan var vanligast med engelska. Matematiken förekom endast i 26 % av åtgärdsprogrammen i sexan medan det fanns i 79 % av åtgärdsprogrammen i trean. Hinder för lärande som t.ex. koncentrationssvårigheter var avsevärt vanligare i årskurs tre än i årskurs sex. Den vanligaste åtgärden för årskurs tre var anpassat material/övningar. Det var vanligt för sexorna också även om det var vanligare med läxhjälp/extra studietid/lovskola. Ansvarstagarna för åtgärderna i ett åtgärdsprogram var i huvudsak lärarna. När barnen gick i trean var det mycket sällsynt att eleven var ansvarig för någon åtgärd (1 % av åtgärderna), istället var vårdnadshavarna ansvariga för sammantaget 10 % av åtgärderna. I stort gällde det motsatta i årskurs sex (15 % respektive 2 %). Förekommandet av dokumenterad uppföljning/utvärdering var svårtydig men ca en tredjedel av åtgärdsprogrammen hade någon form av uppföljning/utvärdering. Tidpunkt för beräknad uppföljning/utvärdering var mellan 3-49 veckor. Medianen var 13 veckor och det var ingen direkt skillnad beroende på vilken årskurs barnen gick i.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)