Ungdomsövervakning – En undersökning av påföljden ungdomsövervakning och dess förhållande till särbehandlingen av unga lagöverträdare

Sammanfattning: Unga lagöverträdare särbehandlas i svensk rätt vid påföljdsbestämningen, och det finns särskilda påföljder för ungdomar. Ungdomsövervakning infördes i januari 2021 som en ny påföljd för unga lagöverträdare. Påföljden innehåller flera nya inslag såsom rörelseinskränkningar, elektronisk övervakning och alkohol- och drogförbud. Dessutom har påföljden Kriminalvården som huvudman, en myndighet som inte ansvarar för någon annan ungdomspåföljd. Uppsatsen undersöker hur ungdomsövervakning som påföljd förhåller sig till de krav på särbehandling av unga som uppställs i svensk rätt. Först görs en redogörelse för vilka krav som ställs på påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Därefter beskrivs bakgrunden till införandet och innebörden av ungdomsövervakning. Efter det förklaras Kriminalvårdens roll i ungdomsövervakning, innan det slutligen görs en analys av materialet. Uppsatsens övergripande slutsats är att införandet av ungdomsövervakning har varit ett led i en minskande särbehandling av unga lagöverträdare. På senare tid har straffrättsliga principer som proportionalitet, förutsebarhet och konsekvens fått ta större plats påföljdssystemet för unga, vilket gjort att särbehandlingen av unga lagöverträdare har fått mindre utrymme. Införandet av ungdomsövervakning påvisar enligt uppsatsen den förskjutningen. Ungdomsövervakning har flera kontrollerande inslag vilka kan ifrågasättas ur ett barnrättsperspektiv, då unga lagöverträdare enligt barnkonventionen alltid ska rehabiliteras i första hand. Något som också uppmärksammas är att principen om att ungdomar ska hållas utanför kriminalvården och i stället bli föremål för insatser enligt socialtjänsten har satts åt sidan. Enligt uppsatsens slutsats är denna förflyttning något som kan leda till att Kriminalvården får huvudmannaskapet för framtida ungdomspåföljder, vilket gör att särbehandlingen minskar ännu mer.