Fältmätningar av termisk komfort och luftkvalitet i kontorsrum i äldre temperaturreglerad stenbyggnad

Sammanfattning: Personal på Högskolan i Gävle tycks periodvis uppleva dålig komfort ikontorsrummen på södersidan i skolans gamla kasernbyggnader. En undersökninggjordes därför på högskolan i april månad i tre kontor, ett med fönsterhuvudsakligen i norrläge och två med fönster huvudsakligen i söderläge. Syftet varatt kartlägga den termiska komforten och luftkvaliteten i de olika väderstrecken ochjämföra med gällande rekommendationer, bland annat genom att beräkna PMV vidolika tillfällen. Vidare undersöktes potentiella samband mellan ute- och inneklimatsamt tunna gardiners inverkan på termostat, värmeflöde och komfort. Den undersökta byggnaden är en äldre stenbyggnad med ovanligt välisoleradefönster och termostatstyrda, vätskeburna radiatorer. Byggnaden har FTX-ventilationmed ett till- och ett överluftsdon i varje kontorsrum. Mätningarna utfördes meddataloggrar som mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och koldioxidhalt. I tvåav rummen mättes även globtemperatur. Utöver det mättes lufthastighet på tre olikahöjder i två av rummen samt ventilationsflödet i samtliga rum. Resultatet visade att inomhus- och utomhustemperatur har en relativt högkorrelation. Relativa luftfuktigheten var nästan alltid högst i norrläge, men i samtligarum var den låg – lägre än vad som rekommenderas i riktlinjerna. Soligt väderpåverkade temperatur och relativ luftfuktighet inomhus mest av alla vädervariabler,men personnärvaro och ventilation påverkade mer än utomhusklimatet. Kontor isöderläge hade som förväntat högre temperatur än i norrläge, och översteg deriktlinjer som finns för temperatur i kontor. Som följd av detta blev PMV högre isöderläge, tillfälligt högre än komfortgränsen 0,5, med ett högsta värde på 1,41. Kontoret i norrläge höll sig vid de undersökta tillfällena inom intervallet föraccepterat PMV med ett lägsta värde på -0,35. Detta tyder på att värme i söderlägeär ett större problem än kyla i norrläge. Lufthastigheterna blev låga i bådaväderstrecken. Ventilationsflödena visade sig vara 2/3 av det projekterade värdet,men ändå låg koldioxidhalten på en acceptabel nivå enligt riktlinjer. Gardiner påverkade komforten mer i söderläge än norrläge, men påverkade intetillräckligt mycket för att komma ner i en acceptabel komfortnivå vilket kan bero påatt de var av mycket tunt material. Det var svårt att se tydlig gardinpåverkan påtermostaten, men fråndragna gardiner kan leda till att termostaten reagerar påtemperaturökningar i ett rum snabbare. Däremot påverkades värmeflödet tydligaregenom fönstret av gardinerna. Skillnaden i värmeflödet vid för- och fråndragnagardiner blev 4,1 W.