Bollspel i skolan: Lärares sätt att motivera och anpassa bollspel som innehåll i ämnet idrott och hälsa.

Sammanfattning: Under de senaste åren har allt fler kritiska röster höjts angående bollspel som innehåll i idrottsundervisningen i skolan. Argument som att det används allt för ofta och att bollspel riskerar att leda till att vissa elever exkluderas har varit ledande för kritiken gentemot bollspel. Vi som lärarstudenter har även erfarit att bollspel blivit presenterat som något problematiskt på universitetet. Utifrån den ingången så har vårt syfte med denna studie varit att undersöka hur praktiserande lärare i idrott och hälsa på gymnasiet motiverar bollspel som innehåll och anpassar det till olika elevgrupper. Metoden som har använts för att besvara syftet var genom kvalitativa semistrukturerande intervjuer med sex verksamma lärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på gymnasienivå. Dataanalysen karaktäriserades av kvalitativ innehållsanalys där det transkriberade materialet kodades med inspiration från Jones (2022) samt Fejes och Thornberg (2015) beträffande hur kodning, kategorisering och tematisering genomförs. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Johan Öhmans (2014) resonemang om den didaktiska triangel där de pedagogiska frågorna vad, hur och varför har en central roll samt hur parterna, lärare, elev och innehållet samspelar med varandra. Teorin används i resultatdiskussionen där vi problematiserar resultatet. Detta gjordes med avsikt för att belysa att svaren kan ses utifrån andra perspektiv och i detta fall utifrån ett didaktiskt synsätt. Studiens resultat indikerar att lärare har en positiv inställning till användandet av bollspel då det ses som ett verktyg för att uppnå olika mål med undervisningen. Två teman blev framträdande där den första var att lärarna motiverar valet av bollspel utifrån flera aspekter såsom social samverkan, fysisk träning och kulturellt värde. Det andra temat var anpassning där lärarna använder sig av olika strategier för att få alla elever involverade i aktiviteterna såsom att nollställa förkunskaperna genom skolanpassade regler och individualisering av aktiviteten. Sammantaget går det att konstatera att samtliga respondenter i denna undersökning hade en positiv syn på bollspel i undervisningen där de motiverade valet av bollspel samt att anpassningar används för gruppen och den individuella elevens skull.