Isoglukos - ett nytt sötningsmedel för EU? : En studie vilken undersöker hur nordens företags attityder är gentemot isoglukos

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE)

Författare: Adam Andersson; Oscar Andersson; Andrée Witte; [2016]

Nyckelord: isoglukos; attityd;

Sammanfattning: Sammanfattning Socker har varit en vara som har spridit sig över hela världen ända sedan dess upptäckande för över tusen år sedan. Man har nu använt det till den utsträckningen att man börjar se det som en fara istället för den lyxvaran den var i Asien vid sin början. Samhället tar avstånd från socker och sötningsmedel och ett av dem speciellt, Isoglykos. Sverige importerade år 2013 – 72,5% mer socker samt sockervaror i förhållande till export (SCB 2015). Detta skulle möjligen kunna ändras eller ersättas av Isoglukos. Isoglukos vilket är ett direkt substitut till socker, kan framställas ur vete. Eftersom vete är billigare att odla än sockerbetor, så är det fullt möjligt att Isoglukos kan sänka kostnaden för tillverkning av sötade livsmedel. Massmedia har hittills tagit en tydligt negativ attityd gentemot Isoglukos och menar att substitutet ur ett hälsoperspektiv är sämre än socker, även om inga större oberoende undersökningar pekar på detta. Ett företag som dock är intresserade av att börja producera Isoglykos är Lantmännen Reppe, i dagsläget producerar de glukos som man sedan säljer till t.ex. godistillverkare. En utbyggnad av sin verksamheter skulle leda till att man skulle kunna producera Isoglykos i framtiden då restriktionerna på dess produktion inom EU hävs 2017. Men i ljus om den dåliga publiciteten har de bett oss ställa frågan: Hur råder nordiska företags attityd kring sötningsmedlet Isoglukos och varför är den så? Med syftet att ta reda på hur nordiska företag ställer sig till sötningsmedlet Isoglukos, varför deras inställning är som den är samt om de kan tänka sig att ersätta sitt socker mot detta. För att få en uppfattning så förde vi telefonintervjuer med några av de större aktörerna på denna marknad, det var dessa som Lantmännen Reppe hade störst intresse av att veta hur de ställde sig till frågan. För att kunna hålla en vetenskaplig linje så valde vi att använda oss av källor som inriktade sig mot attityd och attitydskapande, med Melén (1979) kunde vi undersöka hur man skapar en djupare förståelse mot attityder och Linebarger (1957) samt Jowett & O´Donnel (2006) för att också undersöka propaganda och hur det kan ha en påverkan. Slutligen har studien visat att företagen håller en svag attityd gentemot sockersubstitutet, vilket är en följd av den okunskap som råder kring isoglukos. För att företagen ska skapa sig en stark attityd gällande användandet av isoglukos, är kunskap kring sockersubstitutet essentiellt. Denna kunskap ses komma naturligt om en initiativtagande aktör skulle introducera substitutet på marknaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)