Metakognitionens betydelse för ett meningsfullt lärande

Sammanfattning: Studien inleder med att beskriva förändringen i gymnasieskolans läroplan där elever numera ska tränas i att använda sin kunskap snarare än att endast memorera densamma. Tidigare forskning visar på metakognitionens relevans för lärandet och på längre sikt för individen i samhället varför syftet för studien blev att undersöka vad styrdokument samt stödmaterial för lärare säger kring begreppet och hur detta sedermera kan tolkas av lärare. Metoden för den här studien är en innehållsanalys i kvalitativt format med två analysscheman grundat på socialkonstruktivistisk teori samt semiotikens teori kring textanalys. Denotationer samt konnotationer användes mer specifikt för att genomföra analysera de utvalda dokumenten. Styrdokument som analyserades var läroplanen för gymnasieskolan och ämnesplanen för samhällskunskap. Därtill analyserades kommentarmaterial och bedömningsstöd för samhällskunskap samt stödmaterial som relaterade till metakognition på Skolverkets kompletterande hemsida lärportalen. Resultaten visar på att metakognition nämns vagt alternativt inte alls i styrdokumenten tillika kommentarmaterial och bedömningsstöd för samhällskunskap. Det visade sig dock att metakognition förekom i stor utsträckning i stödmaterialet från lärportalen. Indikationer visar på att där finns ett glapp mellan styrdokument och forskning samt att reducering av information har förekommit vid sammanställning av stödmaterialet på lärportalen. Studien konstaterar att lärare eventuellt kan tolka metakognition som mindre relevant för undervisningen eller inte alls uppfatta begreppet metakognition beroende på vem som läser vilka dokument och var. Det påpekas även i studien att stödmaterialet på lärportalen kategoriseras mot specialpedagogiska insatser medan forskningen pekar på dess relevans för samtliga elever. Slutligen argumenteras det för vidare forskning mer explicit på varje skolnivå för att förtydliga metakognitionens koppling till meningsfullt lärande som långsiktigt indikerar på att verka för ett bättre samhälle och även för bättre välbefinnande för individen.