Digitaliseringen skapar nya möjligheter : distansmöten som arbetsform

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte. I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra. Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta. Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden.