Griegjubiléet 1943 : Ett avgörande slag mellan radikal kulturnationalism och patriotism om framtidens musikliv

Sammanfattning: Edvard Griegs 100-årsjubileum i juni 1943 var en spänningsfylld händelse i det tyskockuperade norska musiklivet, som i Oslo markerades med tillställningar av bland annat Filharmonisk Selskap, revyscenen Chat Noir och den nazistiska regimen. Genom att diskutera Griegjubiléets politiska signifikans för nazister och anti-nazister (s.k. jøssinger), samt analysera tonsättarens symboliska värde för respektive läger, förklarar uppsatsen varför båda lägren ville fira jubiléet och ha Grieg på sin sida. Huvudsyftet med detta är att öka kunskapen om de musikaliska och kulturella aspekterna av ockupationstiden i Norge. De källor som används är samtida tidningar, arkivmaterial från Kultur- og Folkeopplysningsdepartementet, samt Hans Jørgen Hurums samtidsskildring Musikken under okkupasjonen. Eftersom uppsatsen bygger på tolkning av historiskt material, tillämpas hermeneutisk metod.   Uppsatsen visar att nazisterna använde Griegjubiléet som kulturell propaganda, för att ge sken av ett lugnt och harmoniskt musikliv, vilket i sin tur skulle påvisa nationens välmående. Griegjubiléet var viktigt för nazisterna, eftersom Grieg var en viktig symbol för deras radikala kulturnationalism och framtidsvisioner. För jøssingene innebar Griegjubiléet en möjlighet att känna samhörighet med varandra och uttrycka en stilla protest mot regimen i form av bojkotter mot statligt arrangerade Griegkonserter. För dem hade Griegs musik ett trösterikt värde, samtidigt som den i likhet med 1800-talets kulturnationalism fick symbolisera frihet, självständighet och demokrati. Griegjubiléet i Oslo 1943 blev ett avgörande slag mellan radikal kulturnationalism och patriotism om framtidens musikliv, vilket slutade med total bojkott och slutligen död för det offentliga konsertlivet under resten av ockupationen.