Barnkonventionens innebörd i förskolan : En kvalitativ studie om verksamma förskollärares perspektiv efter barnkonventionens inkorporering

Sammanfattning: Den 1 januari 2020 inkorporerades FN:s konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. Det har gått tre år men fortfarande finns det inte mycket forskning kring dess betydelse i förskolans verksamhet vilket fångade mitt intresse. Syftet med min studie blev således att undersöka vad inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag har medfört för förskolan samt hur förskollärare erfar och resonerar kring arbetet med barnkonventionen, med en inriktning i en av barnkonventionens fyra grundprinciper; barnets bästa (artikel 3). Empirin har samlats in genom en kvalitativ insamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Studien har utgått från förskollärarnas resonemang och det är deras perspektiv kring arbetet med barnkonventionen som synliggörs i studien. Empirin har analyserat med utgångspunkt i barndomssociologiskt perspektiv med teoretiska begrepp: Barnperspektiv, barnets perspektiv samt barnrättsperspektiv och det kompetenta. I resultatet framkom att barnkonventionen har varit betydelsefull för förskolan flera år sedan men att i samband med inkorporeringen har den fått mer tyngd i verksamheten och gynnar förskollärarens uppdrag. Vidare har diskussionen om barnets rättigheter ökat på olika nivåer i verksamheten och förskollärare arbetar med mer medvetenhet. Resultat visar tydligt att förskollärare upplever att artikel 3 barnets bästa i barnkonventionen är svårtolkad och komplex och det kan påverkas av olika faktorer, därmed försöker förskolläraren skapa förutsättningar för barn att kunna öva och nyttiggöra sina rättigheter.