När vi vänder oss mot historien : En analys av genetiska och genealogiska perspektiv i gymnasieelevers svar på prov

Sammanfattning: Historia ska i gymnasieskolan utveckla elevers förmåga att använda historien som en referensram för att bättre kunna förstå sin samtid och därmed även sin framtid. Detta kallas även för historiemedvetande. I detta sammanhang utgör en grund att förstå att vi människor är och har en historia. Nutidens människa är ett resultat av tidigare skeenden i historien. Samtidigt har nutidens människor olika behov och syften när vi vänder oss till historien för att finna referenspunkter där vi selektivt väljer relevant historia. Vi gör eller brukar historia. Vi är alltså både skapade och skapare av historien. Två sätt att arbeta med historia på härstammar utifrån denna insikt. Det ena sättet är genetiskt, vilket tar hänsyn till historiens utvecklingslinjer med fokus på historiska samhällen och människors utveckling. Perspektivet har sitt fokus i de historiska rötterna och förklarar sedan utveckling och kronologin framåt. Det andra sättet är genealogiskt, vilket vänder sig till historien med avstamp från nutiden. Här rör sig perspektivet baklänges från betraktarens tidshorisont för att svara mot specifika behov och intressen där historien kan ge svar och riktlinjer. Dessa två perspektiv har bägge sina egna fördelar och kan därmed komplettera varandra. Historiedidaktisk forskning menar att bägge dessa perspektiv behöver sammanföras i en då kallad dubbel tankeoperation Denna uppsats grundar sig på dessa två perspektiv och försöker genom elevsvar på skriftliga prov ta reda på i vilka sammanhang dessa två perspektiv synliggörs.   Provfrågan som eleverna skulle svara på handlade om varför Adolf Hitler och nazismen blev populär i Tyskland samt vilka orsaker som föranledde själva maktövertagandet.  Vad resultatet har kunnat visa på var att det genetiska perspektivet synliggjordes genom orsaksförklaringar och historiska strukturella sammanhang. Här lyfte eleverna bland annat den ekonomiska situationen i Tyskland, Versaillesfredens villkor och utpekandet av en syndabock. Den historiska framställningen var sällan fördömande eller moraliserande utifrån ett genetiskt perspektiv utan snarare förstående. Flera elever pekade på Hitlers kompetenser som bidragande orsak till hans framgångar. Det genealogiska perspektivet synliggjordes istället genom att eleverna ofta utgick ifrån sig själva och sin uppfattning om världen (livsvärlden) och sin samtid när de skulle förklara historien. Ofta blev en sådan framställning fördömande. Dessutom var det svårt utifrån en genealogisk horisont att kunna se hur historien skulle kunna upprepa sig idag då nutiden målades upp som tillräckligt utvecklad för att kunna stå emot liknande krafter. Den dubbla tankeoperationen gick att spåra i ett par elevsvar genom att genetiska och genealogiska perspektiv kombinerades i svarsframställningen. Även om dessa svar var sällsynta kunde de visa på hur två tidshorisonter kunde mötas i en och samma tankeoperation.