Företagsspecifika riskpremier : En redogörelse för hur svenska analytikerhus och banker jobbar med ytterligare avkastningskrav

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Analytikerhus och banker har i dagsläget en betydande roll för värderingen av företag och allmänhetens investeringsbeslut som följer dessa aktörers råd. Oavsett värderingsmetod så har analytikern en stor frihet i värderingsprocessen och det finns mycket möjligheter för subjektiva bedömningar och antaganden. Varför är detta viktigt? Jo, analytikernas ändamål skiljer sig mellan företag. Vissa aktieanalytiker arbetar med uppdragsanalyser, där ett företag begär en publik analys för att marknadsföra både sitt bolag och sin aktie, fokus kan ofta befinna sig på möjligheter för företaget i fråga snarare än hot. Vissa aktieanalytiker jobbar med M&A transaktioner, där det istället kan vara fördelaktigt för köparens team att komma fram till en låg värdering för att köpa ett bolag billigt men för säljaren gäller motsatsen. Olika ändamål kan skapa utrymme för missvisande värderingar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur svenska analytikerhus och banker jobbar med företagsspecifika riskpremier för att sedan kunna analysera hur de skiljer sig åt och belysa hur och när riskpremierna används av de olika analytikerna. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svenska analytiker från analytikerhus och banker, vars dagliga verksamhet består av företagsvärdering och/eller rådgivning. Efter empiriska data presenterats har denna ställts mot befintliga teorier och annan forskning för att skapa en redogörelse över hur analytikerna skiljer sig åt gällande riskpremierna Slutsats: En justerad CAPM används av nästan alla respondenter. De främsta riskerna som identifierades hos analytikerna vissa sig vara branschrisk, vinstvolatilitet, överlevnadsrisk, ledning, kund- och leverantörsberoende. Största skillnad var vilka risker analytikerna väljer att inkludera i prognos och i riskpremier. Författarna har identifierat att en storlekspremie används endast vid arbete med onoterade bolag av revisionsbyrå. Erfarenhet har visat sig vara avgörande vid skattningen av avkastningskravet, författarna menar att det kan finnas en koppling till bias i detta sammanhang.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)