Hjortviltets vårbete på plantor av gran och tall i Östergötland : vad förklarar skadebilden?

Detta är en Master-uppsats från SLU/Southern Swedish Forest Research Centre

Sammanfattning: Under en längre tid har skogsföretaget Holmen i region syd noterat omfattande betesskador på sin skog i området kring Norrköping. De hade tidigare fångat bild på älg men även kronhjort som betat på tall (Pinus sylvestris) som var över 5år med en höjd från 1,3m till 4m. Med denna kunskap växte intresset fram för vilken hjortviltsart som ansvarade för de största andelen betesskador på yngre gran (Picea abies)- och tallplantor på hyggen mellan 1 och 3år. Studien syftar till att undersöka om faktorer i omgivande landskap har någon inverkan på betesskadorna i ett bestånd, vilka hjortviltsarter som ansvarar för skadorna samt analysera huruvida omfattningen av betesskador påverkas av vegetationsutveckling och mängden alternativt foder. Inventering utfördes under två tillfällen 2019 (tidig och sen vår) på 12 hyggen i områdena mellan Finspång och Igelfors i väst och kring Stavsjö i öst. Kameror användes med syftet att få klarhet i vilken av hjortviltsarterna, älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus), kronhjort (Cervus elaphus) och dovhjort (Dama dama) som ansvarade för betesskadorna. Inventeringen utfördes med mätningar både på beståndsnivå och landskapsnivå för att få en så heltäckande bild som möjligt av de faktorer som kan påverka betesomfattningen. Resultatet visade att andelen färska betesskador varierade kraftigt mellan de olika bestånden, däremot utan någon signifikant koppling till någon av de undersökta faktorerna i studien, vilket kan bero på det lilla urvalet av ytor. Mellan inventeringarna betades inte någon planta inom provytorna på samtliga hyggen, vilket indikerar att plantbetet upphör eller minskar kraftigt under våren. Enbart ett fåtal bilder på klövvilt togs av några av kamerorna och på grund av tekniska problem kunde dessa data inte användas kvantitativt. För att få svar på de frågor som ställts i denna studie, så rekommenderar jag att använda sig av fler observationer och ändra studietiden till sen höst fram till tidig vår, alternativt genomföra den på ett helt år och därigenom täcka av samtliga säsonger.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)