Skattebefriade finansiella tjänster vid överlåtelser och förvärv av företag.

Sammanfattning: Finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt och har varit det sedan långt tillbaka. I samband med skattereformen 1990 diskuterades huruvida den generella skatteplikten som gäller för omsättning av varor och tjänster skulle komma att innefatta även finansiella tjänster. Dessa diskussioner ledde emellertid inte till något mer konkret än ett förslag till en särskild skatt i den finansiella sektorn. Tekniska problem, främst avseende beräkning av ett skatteunderlag på ränta, framfördes som argument för att tjänsterna skulle förbli skattefria. Dock torde de internationella aspekter som diskuterades haft större inverkan på beslutet då finansiella tjänster generellt var undantagna från mervärdesskatt inom EU. Finansiella tjänster kan delas upp i bank- och finansieringstjänster och värdepappershandel. Gemensamt för tjänsterna är att man vid en bedömning huruvida skattefrihet eventuellt föreligger, ska se till tjänsternas natur och inte till vem som tillhandahåller dem. Tjänsterna bör även medföra rättsliga och ekonomiska förändringar för parterna. Den främsta frågeställningen i uppsatsen är vad som är att se som skattefria finansiella tjänster vid förvärv och överlåtelser av företag. Utredningen har genomförts med utgångspunkt i två rättsfall från Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 23 samt RÅ 2006 not. 188) samt ett mål från kammarrätten i Stockholm från 2010, vilket berör de båda domarna från Regeringsrätten. Som alltid när det gäller mervärdesskatt är EU-rätten ständigt närvarande varför praxis från EG/EU-domstolen utgör en stor del av utredningen. Avgörande huruvida tjänster i samband med företagsförvärv och företagsöverlåtelser är att se som skattefria är tjänsternas natur och förekomsten av kringtjänster. Om kringtjänsterna utgör en övervägande del av de sammantagna tjänsterna är de troligtvis inte att se som finansiella. Bedömningen i dessa fall förefaller, med utgångspunkt i de ovan nämnda rättsfallen samt praxis från EG/EU-domstolen, som restriktiv.