Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS); Malmö högskola/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Sammanfattning: van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet. Examensarbete; omvårdnad, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta på ett sätt som främjar deras hälsa och därmed motverkar utbrändhet. Studien är baserad på en enkätundersökning där 21 sjuksköterskor på onkologiska kliniken deltog. Enkätformuläret bestod av 20 frågor där känsla av utbrändhet etc. var graderad från 0, ingen känsla av utbrändhet till 6, kronisk känsla av utbrändhet. Resultatet visade att 91 % av sjuksköterskorna graderade känslan av utbrändhet respektive att befinna sig ”in the end of the rope” till 0-2. Hela 38 % angav 0 i båda frågorna. Samtidigt anger 90 % av sjuksköterskorna att de känner sig utarbetade mot slutet av dagen. Av detta drar vi slutsatsen att sjuksköterskorna på onkologiska kliniken har en mycket låg grad av utbrändhet trots det känslomässigt krävande arbetet. Slutsatsen av vår studie är att sjuksköterskorna på onkologiska kliniken är trygga i sin arbetsroll och upplever att de har energi och kraft att hjälpa sina patienter. De upplever sitt arbete som meningsfullt. Å andra sidan upplever de höga känslomässiga krav och belastning troligen beroende på den svåra situation deras patienter och anhöriga befinner sig i. De har ett gott arbets- och samarbetsklimat på kliniken och upplever totalt sett en mycket låg känsla av utbrändhet. Tolkning av resultat genomfördes utifrån den amerikanska psykologen Christina Maslach och svenska socialpsykologen Johan Asplund.Nyckelord: emotionellt utarbetad, riskfaktorer, sjuksköterska, utbändhet

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)