Blandning av olika spannmålskomponenter i torksilo : sker en separering?

Sammanfattning: Torksilon kom till Sverige vid millennieskiftet och idag har många lantbrukare stor nytta av dess lagring på gården. Många använder torksilon för att blanda spannmålskomponenter till sin animalieproduktion. Detta utan att det finns några belägg om blandningen blir tillräckligt bra. I detta arbete undersöks därför om inblandningen skiljer sig procentuellt mellan olika de provtagningarna vid tömning från silon. Det undersöks även om en tätare omrörning kan göra skillnad. Det finns olika parametrar som kan påverka hur väl olika partiklar blandas med varandra och om det uppstår separation. Exempel på dessa är olika vikt, dimension och utseende på materialet i silon men även hur silon töms. Konsekvenserna av separationen är oönskade variationer för näringsinnehållet i fodret, vilket i sin tur kan leda till obalans i produktionen. Gården som varit med i studien har under lång tid blandat spannmålskomponenterna i silon. Spannmålen har gått som foder till gårdens slaktsvinsproduktion. Under 2020 när provtagningarna började tas var inblandningen 65% korn, 7% vete och 28% rågvete. Totalt var det fyra olika provtagningstillfällen med olika blandningsintervall: Två hade ca 30 dagar (lång) och två ca en vecka (kort) efter att silon blandats om. Vid varje provtagning togs sex prov under tömningen av torksilon, dessa sorterades och vägdes. Det som uppdagades under studien var att den procentuella teoretiska inblandningen i torksilon inte stämmer överens med den verkliga blandningen. Anledningen till detta är att korn lades in först i silon och omrörningsskruvarna inte räcker ned till botten av silon utan lämnar en halv meter oblandat. Detta resulterar i att cirka 43 ton korn förblir orört från resterande blandning. Därav är det nya förväntade innehållet 62% korn, 8% vete och 30 % rågvete. Detta jämfördes sedan mellan de olika provtagningarnas innehåll. Vete och rågvete slogs ihop då dessa är snarlika i utseende och därav svåra att särskilja. Den teoretiska jämförelsen i näringsinnehållet för det prov med störst avvikelse jämförs med förväntat, visar att den endast är 0,03 MJ/kg respektive 1,2 g smb råprotein jämfört med förväntade. Denna skillnad som finns i spannmålsblandningen är obetydlig och har därav sannolikt inte någon inverkan på djuren. Den variation som sker i silon beror främst kring den oregelbundna omrörningen i silo och därav är rutiner kring tätare omrörning att föredra, främst vid lägre innehåll i silon. Fler studier kring ämnet behövs då det är få med jordbruksprodukter, särskilt med åkerböna och ärtor då dessa är mycket olika spannmålskärnorna.