Hur tidpunkten för och samordningen av föryngringsåtgärder påverkar föryngringsresultatet och konkurrenstrycket i plantskogen

Sammanfattning: Enligt Skogsvårdslagen skall åtgärder för etablering av nästkommande bestånd senast vara vidtagna under det tredje året efter avverkning och lagen begränsar sålunda den längst tillåtna kalmarkstiden. Kalmarkstidens längd är känd att påverka faktorer av betydelse för föryngringsresultatet, men kan även tänkas påverka det konkurrenstryck planterade plantor senare utsätts för från naturligt föryngrade plantor. I denna studie undersöks hur beslut som tas i samband med kalmarkstiden påverkar andelen lyckade föryngringar i norra och södra Sverige, samt om och hur dessa beslut i kombination med en rad ståndortsfaktorer och åtgärdsval, påverkar det konkurrenstryck som planterade plantor utsätts för i plantskogen. Andelen lyckade föryngringar i relation till Holmen Skogs mål, respektive Skogsvårdslagens krav undersöktes visuellt med hjälp av beskrivande statistik av uppgifter från Holmen Skogs avdelningsregister. För att undersöka konkurrenstrycket kompletterades registeruppgifterna med uppgifter från inventeringar hösten 2017 i avdelningar planterade år 2012 i Holmen Skogs distrikt Umeå. Från det kombinerade datamaterialet beräknades två konkurrensindex, KI50 och KI100. För respektive konkurrensindex skapades genom multipel linjär regression en regressionsmodell som beskrev variationen i konkurrenstrycket. Föryngringar i norra och södra Sverige påverkades på ett liknande sätt av besluten i samband med kalmarkstiden och andelen lyckade föryngringar minskade med ökande antal vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering, samt senare planteringsmånad. Trenden var tydlig i region Syd men något ojämn i region Nord. Även konkurrenstrycket i plantskogen påverkades av besluten i samband med kalmarkstiden och planteringsmånaden var av statistiskt signifikant betydelse för KI100, där det uppmätta konkurrenstrycket ökade med en senare planteringsmånad. Ingen kalmarksrelaterad variabel fick någon tydlig inverkan på KI50. Både vid analysen av föryngringsresultatet och konkurrenstrycket i plantskogen framkom att avdelningar som upplevt fler vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering även tenderade vara planterade senare på säsongen. Det gör att viss samverkan kan finnas mellan de två variablerna. Kalmarkstidens betydelse kopplades till inväxten av vegetation och naturlig föryngring, samt risker förknippade med plantering i olika månader. Utöver planteringsmånaden påverkades konkurrenstrycket även av andra val och ståndortsfaktorer. Konkurrenstrycket var högre i granföryngringar och ökade med ökande ståndortsindex, markfuktighetsklass och andel naturligt föryngrade plantor bland de registrerade huvudstammarna. Det förklarades av skillnader i initial tillväxt, samt betydelsen av etableringsförhållandena för naturlig föryngring och tidigare skador som drabbat avdelningen. Inom ramen för Holmen Skogs skötselrutiner såg en tidig planteringsmånad och få vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering ut att vara gynnsamt för andelen lyckade föryngringar och det konkurrenstryck som utvecklas. En anpassning av planteringsmånaden efter de lokala ståndortsförhållandena skulle potentiellt kunna öka andelen lyckade föryngringar sett över hela säsongen, men ytterligare studier behövs. I avdelningar med risk för ett högt konkurrenstryck kan tidigare röjning bli aktuell och plantering av större plantor skulle potentiellt kunna minska konkurrenstrycket. Då ett högt konkurrenstryck inte nödvändigtvis betyder att konkurrensen begränsar plantorna bör ytterligare studier med upprepade konkurrensmätningar göras för att undersöka hur plantor i avdelningar med varierande ståndortsförhållanden påverkas av olika konkurrensintensitet.