Prevalensen av rörelseasymmetrier hos föl : en jämförelse mellan ridhästföl och travhästföl

Sammanfattning: Ortopediska skador är ett vanligt problem hos sporthästar, ofta med hälta som följd. Tidigare studier har observerat att hästar som anses friska av ägaren ofta har ett asymmetriskt rörelsemönster som vid en objektiv bedömning bedöms som hälta. På grund av detta är gränsen för när en rörelseasymmetri bedöms som hälta ifrågasatt. Att undersöka prevalensen av rörelseasymmetrier hos föl skulle kunna ge information om asymmetrin skulle kunna vara medfödd, då det är mindre troligt att asymmetrin beror på tidigare skada eller mänsklig hantering. Syftet med den här studien var att undersöka prevalensen av rörelseasymmetrier hos föl och jämföra ridhästföl och travhästföl. Många travhästar har en mutation i en gen som kallas DMRT3. Det gör deras trav snabbare, men troligen också mer asymmetrisk på grund av rytmvariationer. Därför var hypotesen att travhästföl skulle vara mer asymmetriska än ridhästföl. Bedömning av rörelseasymmetrier görs oftast i gångarten trav då rörelseförändringar setts större än i skritt. Det mänskliga ögat kan upptäcka rörelseasymmetrier som skiljer minst 25% och för att upptäcka rörelseasymmetrier mindre än 25% har det tagits fram flera objektiva rörelseanalyssystem. Med rörelseanalyssystemet Lameness Locator från Equinosis kan huvudets, mankens och bäckenets rörelse bedömas via sensorer som fästes på respektive område. Med systemet kan respektive områdes högsta respektive lägsta punk mellan stegets högra och vänstra ben bedömas. Av de 51 föl som analyserades var 27 ridhästföl och 24 travhästföl. Fölen i den här studien bedömdes när de travade jämsides stoet. Data skickades i realtid till en bärbar dator. Huvudets och bäckenets vertikala acceleration omvandlades till HDmax och HDmin respektive PDmax och PDmin vilket är skillnaden mellan vänster och höger steghalva i huvudets och bäckenets högsta respektive lägsta punkt. Medelvärdet på asymmetrivariabeln gav en indikation på asymmetri, graden av asymmetri och vilket ben som gav asymmetrin. Tröskelvärde som användes i den här studien var absolutvärdet 6 mm för huvudets rörelse och 3 mm för bäckenets rörelse. Av totalt 51 föl var 31 föl asymmetriska på minst en asymmetrivariabel. Av 27 ridhästföl var 11 asymmetriska på minst en asymmetrivariabel och av 24 travhästföl var 20 asymmetriska på minst en asymmetrivariabel. Med ett Mann-Whitney’s test sågs en signifikant (p=0,05) skillnad i magnitud mellan ridhästföl och travhästföl på två asymmetrivariabler, HDmax och PDmin. Där travhästföl hade en högre asymmetri än ridhästföl. Av alla 51 mätningar hade 27 mätningar hög spridning med en standardavvikelse över 120% av medelvärdet. Av alla föl som ingick i studien visade 60,8% rörelseasymmetrier i trav, 40,7% av ridhästfölen och 83,3% av travhästfölen visade asymmetrier över tröskelvärdet. Vilket är något lägre eller likvärdigt med prevalensen som tidigare observerats hos unga och vuxna hästar. Slutsatsen från den här studien är att av alla inkluderade föl var prevalensen av rörelseasymmetrier 60,8%, av ridhästfölen var prevalensen 40,7% och av travhästfölen var prevalensen 83,3%. Hypotesen att travhästföl skulle vara mer asymmetriska än ridhästföl bekräftades i och med att travhästföl var mer asymmetriska på två av asymmetrivariablerna. Däremot visade många mätningar hög variation vilket gör att fler studier behövs för att antingen ytterligare undersöka forskningsfrågan.