Transaktionskostnader vid Offentlig Upphandling

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Examensarbetets titel: Transaktionskostnader vid offentlig upphandling Seminariedatum: 2015-06-04 Ämne/kurs: FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i Strategic Management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Saskia Grant, Isabelle Hvid, Elinor Magnusson och Andreas Nilsson Handledare: Anna Thomasson Nyckelord: Transaktionskostnader, Offentlig upphandling, Relationsspecifika investeringar, Inkompletta kontrakt, Sökkostnader, Kontraktskostnader, Kontrollkostnader Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka transaktionskostnader, i relationen mellan privat aktör och offentlig sektor, som påverkar den offentliga sektorns val av leverantör vid offentlig upphandling. Metod: Via en abduktiv ansats genomfördes en fallstudie där ett specifikt fall, relationen mellan Mätstickan och Region Skåne, tjänade som ett konkret exempel på den komplexitet i relationen studien önskade belysa. Genom semi-strukturerade intervjuer med de två aktörerna samt genom dokumentationsgranskning analyserades transaktionskostnader, kopplade till processen före, under och efter tilldelning av kontrakt, med ett egenkonstruerat analysverktyg baserat på Williamsons (1981) och Alchian & Allens (1974) teorier för att kunna dra slutsatser kring den offentliga sektorns val av leverantör. Teoretiska perspektiv: Transaktionskostnadsteori (TCE) har kommit att bli den framträdande teorin gällande företags beslut kring vertikal integrering. Enligt TCE uppstår transaktionskostnader då företag väljer att utföra transaktioner med utomstående leverantörer istället för att producera en vara eller tjänst, och kostnaderna delas vanligen in i tre kategorier: Sökkostnader, Kontraktskostnader och Kontrollkostnader (Coase, 1937; Alchian & Allen, 1974). Williamson (1981) tilldelar transaktioner tre olika dimensioner: Graden av osäkerhet i kontraktsparternas prestationer, sannolikheten att transaktionen upprepas samt antalet relationsspecifika investeringar parterna emellan. Empiri: Offentlig upphandling innebär att en myndighet eller annan offentlig verksamhet köper in en vara eller tjänst på en öppen marknad, och regleras av LoU (Kammarkollegiet, 2011). Vid offentlig upphandling förekommer flertalet transaktionskostnader före, under och efter tilldelning, i synnerhet på grund av relationsspecifika investeringar och inkompletta kontrakt. Då offentlig sektors val av privat aktör i hög grad är prisfokuserat är transaktionskostnader således ett intressant perspektiv att analysera. Fokus har kretsat kring hälso- och vårdsektorn i Sverige, då det kan anses vara en bred och representativ urvalsram, tillika en sektor som berör hela Sveriges befolkning. Resultat: Den transaktionskostnad som har störst inverkan på offentlig sektors val av privat aktör är den förväntade kontrollkostnaden, och risken för överklagan är den viktigaste faktorn i offentlig sektors bedömning av kontrollkostnadens förväntade storlek.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)