Historieundervisning på museum : lärares förväntningar och museipedagogers ambitioner

Sammanfattning: Studiebesök är en del av grundskolans undervisning där elever får möjlighet att tillsammans utforska nya miljöer samt variera skoldagen och undervisningen utanför klassrummet. Besöken kan förläggas var än läraren finner en didaktisk relevans att ta med eleverna och därmed är förutsättningarna och möjligheterna väldigt skilda beroende på i vilken del av landet skolan finns. Då studiebesök oftast kräver omfattande planering av läraren är det önskvärt att eleverna får en så stor behållning av besöken som möjligt i form av lärande, gemenskap eller erfarenheter. Studiens undersökning behandlar studiebesök på Gotlands Museum där skolklasserna genomför ett förbestämt skolprogram. Skolprogrammet i studien behandlar forntid och gravar samt vänder sig främst till de tidiga årskurserna i grundskolan. Skolprogrammen är utformade som ett komplement till lärarnas undervisning där eleverna får möjlighet att ta del av fördjupade kunskaper inom ett undervisningsområde eller en tidsperiod. I studien behandlas historiekunskaperna som förmedlas i skolprogrammet. Historiekunskaperna omfattar både rena ämneskunskaper och förmågor eller processkunskaper. Processkunskaperna i studien är hämtade från Seixas kategorisering av historieämnets förmågor och omfattar sex aspekter på elevers förståelse för ämnet.1 Aspekterna behandlar en djupare förståelse och tillämpning av kunskaper utöver ämneskunskaperna. I studien intervjuas museipedagoger och skolprogram observeras för att kartlägga synen på historiekunskap och processkunskaper samt hur dessa i praktiken förmedlas till eleverna. Vidare intervjuas de lärare som har medverkat i skolprogrammen för att utröna vilken typ av lärande de förväntar att eleverna ska motta genom deltagande på skolprogrammet. Studiens empiri från observationerna visar att kunskapen museipedagogerna förmedlade kan sammankopplas och tolkas som sex av Seixas processkunskaper. Intervjuerna med respondenterna på museet visar en samstämmig syn på förmedlande av kunskaper genom deltagande i skolprogram. Intervjuerna med lärarna visar att de förväntar att eleverna utvecklar förmågor att inta ett historiskt perspektiv samt förmågan att arbeta med källmaterial. Slutligen visar både studiens empiri och tidigare forskning att studiebesök medför vinster utöver ämneskunskaper och processkunskaper för eleverna så som gemenskap i klassen och möjligheten att upptäcka nya miljöer.