”För vem planerar du din undervisning”? En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare om deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med inkluderande undervisning

Sammanfattning: Inkludering har varit ett hett diskussionsämne i samhällsdebatten de senaste åren kring vad inkludering egentligen är och Skolinspektionens granskning (2018) visar att undervisningen i förskolans kontext är flertydig. Undervisningen är också problematisk och ett utvecklingsområde i dagens förskola. Samtidigt som tidigare forskning påvisar att det finns ett behov av fler studier kring både inkludering och undervisning i förskolans kontext. Denna samhällsrelevans och kunskapslucka är utgångspunkten till studiens syfte och dess frågeställningar. Denna studie undersöker vilka erfarenheter och upplevelser förskollärare har av att arbeta med det som av dem definieras som inkluderande undervisning samt vilka hindrande och främjande faktorer förskollärarna upplever att det finns kring detta arbete. Studien utgår från livsvärldsfenomenologin och tar sin teoretiska utgångspunkt i den levda kroppen där fyra förskollärares erfarenheter och upplevelser har inhämtats genom kvalitativa intervjuer som metod. I förskollärarna beskrivningar synliggörs att det är betydelsefullt att kritisk granska sig själv i sin yrkesroll och våga prova på olika arbetssätt som leder till att finna nya verktyg så att barnen i sin tur kan tillgodogöra sig undervisningen. Förskollärarna beskriver även vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och vilka effekter det ger barnen. Om förskolläraren ser barnen som kompetenta och tycker det är roligt samt är tydlig med vad som förväntas av dem så ökar chansen att få med dem i undervisningen. Förskollärarna upplever att bildstöd och tecken är en främjande faktor i arbetet med inkluderande undervisning likaså att arbeta i smågrupper då det ger alla barn möjligheter att få komma till tals och vara sitt allra bästa jag. Hindrande faktorer är olika synsätt och olika barnsyner mellan kollegor samt ekonomi och vikarier. I studien blir också kunskapsbidraget synligt och vad som skulle vara intressant att utforska vidare.